Jardín Japonés
Enda sedan någon gång i januari var det prat om att vi skulle åka till Jardín Japonés, Japanska trädgården. Minst en gång i veckan kom saken på tal och vi var till och med på väg en gång. Kom vi dit? Nej. Men sa igår, till slut efter många om och men så tog vi oss i kragen och kom äntligen dit!
Det var en kall, ganska mulen dag, men ändå bra väder för att vara ute. Vägen dit blev dock väldigt mycket längre än väntat! Vad som skulle ha tagit 1.5-2 timmar tog ca 4,5 timmar. Ops!
Så vad hände? Jo, vi gjorde så man inte ska göra, vi frågade om vägen. Det är väl inget konstigt med det tänker ni, njae, saken är den att en argentinare hellre säger något helt annat, villiga att hjälpa till, än att säga att de inte vet vägen, stolthet. Så vi åkte ca 1.5 h och hoppade av vid skolan där jag studerar spanska, for att visa David vart den ligger. Vi visste att vi var ganska nära så vi gick till en man i en kiosk för att fråga. Denne man sa att det var 13 kvarter åt andra hållet, vi forsatte gå och gå och så kom vi dit, men inte hittade vi någon trädgård där inte. Dock blev det en liten rundtur i Belgrano, Plaza del Belgrano, Barrio Chino, chinatown. Inte helt fel det heller!
Plaza del Belgrano
Vi insåg att vi hade gått åt fel håll och började gå åt andra hållet. Efter ett tag när vi fortfarande inte visste var vi var, frågade vi ytterligare några personer som sa åt oss vilken buss vi skulle ta (att lägga på minnet: fråga alltid samma fråga till flera personer om du vill hamna rätt) vi gick av, alldeles för tidigt visade det sig, promenerade åt fel håll, vände, frågade ytterligare några personer om vägen och till slut, till slut kl 16.30 kom vi fram (vi lämnade huset lite efter 12..) Vi betalade inträde och letade upp ett matställe då magarna sedan länge börjat kurra. Efter det gick vi runt i parken och njöt av lugnet och fotade lite.
Entrén
En dag med mycket vilsegång och promenad men i slutändan var den ändå mycket trevlig!